Grönkålsfrittata.

Sara bloggade grönkål för ett tag sedan.
Jag kände genast att det fanns för lite grönkål i mitt liv, och jag älskar ändå kål.
Nu har grönkålsfrittatan hon tipsar om blivit en riktig lunchfavorit.
Det är hur lätt som helst och dessutom jättegott.

Så här gör man.

Recept: 

3 msk olivolja

1 hackad gul lök

Grönkål, hackad

8 ägg

valfri ost, getost är kalasgott

Fräs löken mjuk i oljan. Lägg ned grönkålen. salta och peppra; Rör runt ett par minuter. Vispa äggen med osten, häll över kålen, och när äggen börjar stelna kan man antingen låta frittatan steka vidare i ugnen, eller på låg värme, länge, på spisen. Man kan, om man vill, blanda i lite grädde i smeten för en krämigare variant. När frittatan är klar, ringlar man över lite vitvinsvinäger och serverar med lantbröd.

Pic: private

hÅpas du trifs bra i fengelset.

Författarkväll med Susanna Alakoski

När jag lyssnade in Susanna Alakoski förra veckan berättade hon att hennes roman Håpas du trivs bra i fengelset nu satts upp som pjäs av Regionteatern Blekinge Kronoberg. Jag blev jättesugen på att se den! Är det någon av er som redan sett den kanske? Pjäsen turnerar runt och spelar fram till våren så jag tänkte försöka spika en föreställning. Mer teater 2013, säger jag!

Pic: private

Underlägg fRån Josef Frank.

Jag har bytt ut mina underlägg mot ett par nya av samma man, Josef Frank. Som vanligt har jag ropat hem dem på auktion. Dessa är mjukt olivgröna och passar särskilt bra till mitt porslin och mina färger.

Pics: private

huile d'olive.

Jag använder min franska olivolja flitigt. Den har fått en hedersplats i köket. Oljan som jag fick av min lillasyster heter Nicolas Alziari och kommer från Nice. Den har en tydlig smak av mango, hasselnötter och kronärtskocka som smakar milt men lite syrligt. Jag tycker den är god till både sallader och fisk. Den finns att köpa i mer välsorterade affärer.
Växten brevid är en chili-växt, som man inte kan äta, och som jag fått efter en föreläsning i Sjöbo. Nu ska jag bara hitta en fin kruka till den.

Pic: private

Tre bLoggare på vift.

Tre veteranbloggare samlade och detta är den bästa bild vi kunde åstadkomma?
Hm.
Well, trevligt hade vi. Emelie, Ellinor och jag.
Det var första gången jag träffade Ellinor men eftersom vi läst varandras bloggar i flera år var det som att träffa en gammal vän. Man tog vid där man slutade prata online, och fortsatte live liksom.
Middagen intogs för övrigt på Carib kreol här i Malmö. Cajunkryddad mat och färgglada drinkar, rekommenderas varmt.
Som ni säkert förstår var detta en kalasbra tisdagskväll. Favorit i repris snart snart, tjejer!

Pic: private

Bosse Parnevik. Tänk att det ska vara så svårt.

Fann den inne hos Ulrika och tyckte mycket om den.

Bangs.

Boom! Jag har klippt lugg. Frågor på det?
Jag är så jäkla nöjd. Gick dit med en känsla i magen att jag ville se en rejäl förändring men visste inte vad.
Gav frisören Böddi fria händer och det gick ju galant. Jag är ganska orädd när det gäller håret så länge jag känner att frisören förstått min själ, vem jag är liksom. Man vill ju ha en frisyr som passar personligheten.
Hur fin luggen än är var kanske Böddi finast. När jag skulle gå sade han: Det känns som jag fått en ny vän. Jag blev alldeles varm i hjärtat och jag tänker att när jag vågar sänka min gard för livet kan väldigt fina människor ta sig in.

Pics: private

Det här gjorde jAg i helgen.

I helgen åkte jag hem till Örebro och hängde med min familj. Fredagsvädret var på topp.

Syster spatserade runt i sina ursnygga boots som hon köpte i Köpenhamn. Jag önskar jag också hade köpt ett par.

Så åt vi enchiladas på en american diner, och jag försökte montera ner en lampa och ta den med mig. Så himla fina!

Har ni vägarna förbi Örebro måste ni besöka Huldas. Det gjorde vi. De har lite allt möjligt och jag får alltid en fransk bohemisk bibliotekarie med mjuka sjalar och rasslande halsband feeling när jag besöker stället. Mycket trevlig butik.

Tidigt på lördagsmorgonen gick vi till Friskis & Svettis för att träna dubbla pass. Det var roligt att återse tränare och träningskompisar. Jag saknar den goa' stämningen här enormt mycket.
Annars kan man se att jag inte tränat cross på några veckor. Fy sjutton, vilken tortyr det är egentligen.

Så gick vi hem och bakade pepparkakor. Det är kanske lite tidigt men syster och jag ses inte förrän till jul nästa gång så då får man passa på. Pappa passade också på att bjuda oss på julbord och vi kom fram till att man egentligen inte kan komma i julstämning för tidigt.

Jag åt söndagsfrulle med finaste koppen. En letter mug av Arne Jacobsen som vi gav pappa i fars dags-present.

Sedan stegade vi iväg till Wadköping där det vankades julmarknad. Det var alldeles grönt på backen men för min del gör det inte så mycket.

Sen lämnade vi Wadköping och gick på långpromenad.

Helgen avslutades med söndagsmiddag. Allerums potatisgratäng med rostbiff, mums!

Vad hittade ni på i helgen?

Pics: private

Sweden-Lily. Mad Men.

Vår favoritserie Mad Men hyllas ständigt för sin stil och omsorg om detaljer. Nu när syster och jag repriserar några avsnitt här på eftermiddagen upptäcker jag att Joan dukar till bjudning med en skandinavisk touch! På bordet står nämligen ljusstaken Liljan som formgavs av Ivar Ålenius-Björk för Ystad metall på 1930-talet. I USA kallas den Sweden-Lily och den är himla fin tycker jag.

 

Pic: here

Soft brown.

Pics: here, here, here, here

Katarina Wennstam. VåLdtäkter i Sverige.

Ni får verkligen inte missa Katarina Wennstams böcker om våldtäkter, och domstolarnas- och mediernas inställning till det. Flickan och skulden kom ut 2002 och var så skrämmande läsning att man mådde illa. Man tror liksom inte det om Sverige. Den boken fick flera priser och nu, i den nya upplaga som tryckts har Wennstam gjort nya intervjuer med flickor som utsatts för våldtäkt. Hon beskriver hur lagen och attityderna förändrats under de senaste tio åren. Det är väl det vi måste hålla fast vid tjejer, sakta sakta blir det lite bättre. Ett litet steg i taget.

Pics: here

Hemingway & Gellhorn

HBO-filmen Hemingway & Gellhorn med Clive Owen och Nicole Kidman är precis en sådan där historia jag vill tugga i mellandagarna. Historiskt drama kryddat med lite kärlek, perfekt när man äter skumtomtar och clementiner.
Filmen handlar om Hemingways förhållande till Martha Gellhorn, en, precis som han, amerikansk utrikeskorrespondent under andra världskriget. Hemingway skrev Klockan klämtar för dig med henne som inspiration. (Sidenote: jag vill också vara någons musa någon gång. Åh, så romantiskt.) Gellhorn är för övrigt den enda kvinnan att lämna Hemingway, vad tror vi? Var det hon som var hans stora kärlek, den han inte kunde leva utan? Var det kanske därför han så tragiskt tog sitt liv?
Hoppas filmen finner sin väg till svenska teve-apparater.

Pic: here

En kofta.

Förresten, jag har köpt en present till mig själv.
Som en heja dig som jobbar så flitigt - present.
Väldigt fin. Väldigt varm.
Väldigt nöjd.

Pic: here

Jag vill också pussas i himlen.

Den här bilden cirkulerar på twitter, upplagd av en lågstadielärare vars elev skrivit ner tydliga instruktioner på hur man älskar. Så himla fint.

3 is the magic number.

Hej från kontoret!

Veckan bjuder på 3 höjdpunkter. Längtar.
1. Jag och kollegan Maja har blivit bjudna till filmpremiären av Blondie. Älskar Marie Göransson.
2. Susanna Alakoski gästar Malmö stadsbibliotek. Dags att jobba upp modet att be om en autograf igen.
3. På fredag drar jag norrut för att umgås med min tokiga, småknäppa men hyfsat underbara familj. Yay!

Vad ser ni fram emot i veckan?

Pic: private

Det finns inget dåligt vädEr.

När helgen kommer vill jag vara ute så mycket som möjligt. Kanske för att jag är inne så mycket måndag till fredag. Är ni likadana?
Sammanlagt har jag promenixat i över sju timmar i helgen, och jag älskar det. Som en klämkäck dagisfröken stegar jag iväg övertygad om att det inte finns något dåligt väder. Jag tror ju lite så, frisk luft hjälper mot allt. Om så bara för stunden.
Att gå utan mål, att röra sig framåt - det är något läkande i det. Där ute, med vinden i ansiktet, blir tankar klartänkta och känslor lättare att känna.
Helt plötsligt är det inte så svårt att klura ut vad man vill prioritera i tillvaron.

Pics: private

Lite hemma hos mig.

Pics: private

ChEz madame. med en annan Madame.

I morse åt Emelie & jag lördagsfrulle tillsammans på Chez Madame. Det ligger i samma område som vi bor och serverar allt vegetariskt.

Emelie åt mest på stående fot för Carla hade ingen lust att sitta still och skvallra. Jag var morgontrött och ovanligt tyst (för att vara jag då) och bara njöt. Njöt av att det är lördag, att Emelie bor så nära mig, att jag är ganska lycklig rent allmänt. Ja, ni vet just den känslan.

Jag drack grön spirulina-juice och åt en smörgås med äggröra & tångkaviar. Det låter förstås bananas men det var det godaste jag tuggat på länge.

Efteråt promenerade vi på blåsiga gator och Emelie pekade ut stan's bästa butiker. Vi gäspade och huttrade i kylan på samma gång som vi kom fram till att våra höfter inte funkar i rådande tidsideal, men hade funkat väldigt bra på femtiotalet. Vi utnämnde Joan i Mad Men till vår inspiration och jag letade efter en svart polotröja utan framgång. Och så funderade vi lite på om jag inte också ska klippa lugg.
Sen kramades vi hastigt, sa tack, hej då, det här måste vi göra om och så gick jag hem för att jobba med några pressmeddelanden.

Tänk att jag har en så fin människa bara några hus bort. Åh, lyllos mig. Nu räknar vi bara ner tills Ellinor rullar in på besök.

Pics: private