fÖrbannad. (bLondinbellas bikinikropp)

Jag blir så förbannad när jag ser näthatet flöda. Det verkar som en del blir provocerade av människor som inte är supersmala. De ser en bild på en normalbygd tjej men som tydligen har tillräckligt mycket mage för att de ska känna, nu jävlar ska hon få. Hon ska minsann få veta att vi äcklas av henne och att hon är fet.
Idioter...
Själv blev jag glad av hennes inlägg. Vi ser ju alla olika ut men i media ser vi bara en kroppstyp vilket får många av oss att känna att vi inte passar in fast vi varken är tjocka eller fula. Mänskliga fina hälsosamma lyckliga kroppar ser vi aldrig i tidningar därför blev jag så glad av Isabellas mod.
Blir någon förvånad att de flesta kommentarerna är skrivna av andra tjejer? Åh, så tragiskt. Vi som borde stötta och peppa varandra. Jag skulle så vilja veta vad det är som provocerar. Snälla berätta.

Pic: here

My styLe.

Någon läste det här och frågade mig vilken stil jag själv vill ha hemma. Vilken stil är Mia liksom. Det är ju galet svårt att summera men nu har jag gnuggat de små grå och jag skulle säga ungefär så här:

Lantlig men modern med lite retro och absolut inte romantisk eller allmogeinspirerad. Rena material, fina träslag, vita väggar eller såpat trä. Ikea blandat med klassiker och loppisfynd samt gosiga fårskinn, filtar, ljus och böcker i ett hemtrevligt kaos. Och mycket mycket konst. Behöver inte vara dyr sådan men får inte vara massfabrikat från ikea. Konst ska ändå spegla den egna själen. Unikt är dessutom roligast.

Ser ni det framför er? Bra!
Nu berätta, vad är er stil?

le weekend.

Hej allesammans. Vilken härlig nedkopplad helg jag haft. Jag har mest jobbat med ett manus och svarat på bloggbrev. (Ni är några stycken som fortfarande väntar men jag skriver så fort jag kan, heja heja!)

Och så fick jag ett jättefint kort från min vän Wenche. Det gjorde mig alldeles bubblande lycklig inombords. Jag är vansinnigt förtjust i sådana här små spontana gester. Det är de bästa presenterna. Förresten, titta vilka söta myror som kryper över kuvertet. Wenche, pysselprinsessan.

Jag gjorde en jättegod avokadosoppa med gräslök och laxrullar i tunnbröd.

Det snöade i helgen så jag stannade inne, klädde mig mjukt, struntade i smink, lät plattången vila (ja, jag har lockigt hår på riktigt), myste och läste en bok.

Och så åt jag lördagsgodis. Jag älskar non stops!

Hur mår ni?

Pics: private

fÖr vi tycker Svenskt tenn är jättefiNt.

Nästa köp: den här ljusstaken. Nej, jag tröttnar aldrig på Svenskt tenn.

Pics: here

i ett hus på Landet. (EmersonMade)

Har ni hört talas om den här tjejen som lämnade karriärkaoset i New York, tog sina väskor och flyttade in i ett hus på landet i Connecticut och startade ett eget litet klädmärke online?
Emersonmade heter märket och det är kanske de finaste kläderna jag sett. In och kika HÄR.

Vet ni, jag är en fena på att upptäcka småbutiker online och jag tokgillar småföretagare: de som gör allt själva (Emerson tar sin egna bilder och är sin egen klädmodell) och som visserligen kämpar med liten budget men ofta har så mycket mer personlighet i både kundbemötande och produkter. Det kanske bara är jag, men jag har alltid varit svag för the underdog liksom.
För övrigt älskar jag friheten dagens teknik ger. Tänk att man idag faktiskt kan flytta in i ett hus på landet i Connecticut utan att ge avkall på sitt drömjobb. Fint.

Pics: here

studenthus Sparta. Uppgång D. fyra tRappor.

Ibland saknar man att komma ut i korridorsköket i Lund och konstatera att Chen, den kinesiska utbytesstudenten kokar hönsfötter igen. (En korridor är inte värdig namnet utan minst en kinesisk utbytesstudent alternativt en geniförklarad indier som studerar kvantfysik.)
Ibland saknar man att sitta inklämd i soffan mellan Johannes, Rasmus och Axel, äta makaroner & ketchup och slåss om fjärrkontrollen. (Yup, vi var två tjejer och tio killar i uppgång D. Mycket sport tjejer, mycket sport.)
Ibland saknar man att någon äter frukost när man själv lagar middag, en tredje slamrar med disken och en fjärde röker under köksfläkten trots rökförbud. (Man är aldrig ensam i en korridor, hur mycket man än önskar det.)
Ibland saknar man helt enkelt de stunder man en gång svor över högt. Underligt det där.

Hönsfötter är för övrigt en delikatess kineser gärna knaprar på framför en fotbollsmatch. Det gjorde i alla fall vår Chen. Se vad man lär sig under universitetsåren.

Pic: here

.tHis is how we shouLd live. Side by side.

Pic: here

fAb monday?

Hörrni, jag är en hemsk människa idag. Vill knappt vara i mitt eget sällskap. Urk. Problemet är att jag har kastat upp alldeles för många bollar i luften och nu är jag förvirrad och stressad. Typiskt jag. Springer runt som en vilsen höna. Hoppas ni har en bättre måndag.
Puss & Kram.

Pic: here

His scandal. Her story. (the good wifE)

Förutom en vända ner till gymmet har söndagen spenderats i tevesoffan. Ätit julens sista skumtomtar och överdoserat fantastiska The good wife, och så svär jag förstås över snöflingorna utanför fönstret. Ni vet ju hur jag känner när det gäller snö.

Pic: here

Jag hoppas du inte alLs har det bra.

Jag hoppas du inte alls har det bra
Jag hoppas du ligger vaken som jag
och känner dig lustigt glad och rörd
och yr och ängslig och mycket störd.

Och rätt som det är, så får du brått
att lägga dig för att sova gott.
Jag hoppas det dröjer en liten stund.
Jag hoppas du inte får en blund.

Stygg flicka, Karin Boye

Pics: here,here, here, here, here, here,

Christer Strömholm.

Förlorade mig inne hos Christer Strömholm en stund. Vackert.Spännande.Och lite läskigt.

.be fÖr mig i tusen år

En skolfröken får ett märkligt erbjudande om äktenskap från en man som svek henne för länge sen. En far försöker hjälpa sin dotter efter hennes skilsmässa, som i hans ögon bryter mot allt han försökt lära henne. Två män som spekulerar i aktier bär på varsin hemlighet: den ene är otrogen och den andre har gömt undan en cp-skadad dotter. En homosexuell man återvänder till Kina för att träffa sin mamma som numera lämnat revolutionen för religionen.  
Några hedrar fortfarande partiet medan vissa har emigrerat till väst där synen på äktenskap, homosexualitet och aborter är annorlunda. Alla är de på ett eller annat sätt vilse och letar efter vad vi alla letar efter: en mening i tillvaron.
Författare Yiyun Li skriver om Kina idag och ett folk i förändring. Det här är bra, det känner jag på mig. *spikar direkt upp den på årets läslista.*

Pic: here

fRedag. litEn Sovmorgon & nya numret av Elle.

Är ni lika glada att det är fredag som jag? Längtar till kvällens systerdejt, vi ska laga trerätters och må gott.Vidare hoppas man ju att helgen innebär sovmorgon & solsken, och så vill jag gärna hinna med ett biobesök och se Michelle Williams Marilyn-rulle.

Happy helg allesammans!

Pic: here

Crostini med fikon & chèvre.

Lucy berättade om en favorit hemma hos henne, crostini med fikon & getost, och nu har jag också blivit frälst. Herregud, så gott.
Ringla honung över skivade fikon och päron, och sedan in i ugnen i 10 minuter. Bygg din crostini och toppa med lite balsamvinäger. Mums!

Pic: here

.RamatuelLe

Fick veta att Jennie Birgmark, Plaza kvinnas chefredaktör älskar Ramatuelle på franska rivieran. Den ligger strax norr om St Tropez. Spännande! Vi kikar lite på den.

Ramatuelle är en bergsby med ett postkontor, några trevliga restauranger och flera charmiga små inredningsbutiker. Inbäddad bland vingårdar, golfbanor och trädklädda sluttningar kan man njuta lugnet men ändå ha närheten till pulserande St Tropez och den berömda halvmåneformade Pampelonnestranden. Plage Pampelonne är en fem kilometer lång finkornig strand där strandklubbarna duggar tätt. Här kan man hyra en solstol eller bara slå sig ner i sanden. Kittad i klassiker, espadrillos, stråväska och hatt, förstås.
I Ramatuelle hålls också årligen en jazzfestival under juli -augusti, inte lika känd som festivalen i Juan-les-Pins (kommer ni ihåg när jag såg Jamie Cullum?) men gillar man jazz är det säkert lika mysigt. Tänk er en pinnstol, ett glas rosé, bra musik och trevligt sällskap medan solen går ner. Fint förstås.

Franska rivieran, denna underbara kustremsa. Vad många pärlor det finns att upptäcka.  

Pics: here, here, here,

WednesdAy Links.

Sådant som inspirerar mig just nu.

Sagofint bröllop i Italien med en brud i vintage Valentino. Åh, underbara bilder! Jag tycker särskilt om den enkla flätan i håret och den läckra tårtan som bara bevisar att less is more även när det gäller bakverk.

Craftgawker är varje pysslares mecka. Här får man tips om allt från stickning och scrapbooking till make-up lektioner och bakning. Du kan också starta din egen profil och dela med dig av dina egna pysselhemligheter. Genialt!

Häromdagen snubblade jag över en riktigt spännande färgkarta. Vad säger din favoritfärg om dig? Jag blev förvånad över hur väl mina favoritfärgers beskrivningar stämde in på mig. Skoj läsning!

Confession: jag har ingen iphone. Ni förstår, jag blir alltid lite anti när alla andra ska ha något. (Av precis samma skäl vägrar jag läsa Da vinci koden men det är en annan historia.) Nu lockar dock en modern lur just för de här fantastiska skalen av olika konstnärer.

En grå onsdag som denna lockar den här bilden från Frankrike. Tänk er en promenad med någon man tycker om mitt i den där storslagna naturen. Oj, så fint.

Pics: here, here

.i've been looking for this quote

Am I arguing that girls and women shouldn’t be held responsible for their behaviour? Not at all.
If a woman drinks to excess, then falls over in the street, loses her wallet and vomits all over her shirt, she has only herself to blame.
But rape is not a consequence of getting drunk. It’s a consequence of a man deciding to rape someone.

Emily Maguire (via starsgowaltzing)

Äntligen. Jag har längtat efter att någon skulle förtydliga detta för de dummingar som inte förstår skillnaden.

.the writing's on the walL

Det finns de som säger att man kan se en personlighet i någons handstil, men jag ändrar min handstil hela tiden. Olika anteckningsböcker, olika stilar. Det går inte att se att det är samma person.
Jag undrar om det gör mig flexibel eller bara feg. Den som inte vågar välja en stil, ett liv, en plats och hålla sig till det. Är det vad mina handstilar säger om mig? Eller bekräftar mina handstilar att jag är en nomad i själen som trivs ungefär överallt och kan prata bort eftermiddagen på en bänk med vemsomhelst.
Eller så är det här med att tyda handstilar bara trams.

Pic: here

.la vilLe-lumière

Pics: here

.måndag och en röd sofFa

Det är måndag och jag mår bra. Gör ni? Jag sitter vid mitt skrivbord som vanligt, platsen där jag spenderar majoriteten av mina dagar, platsen där jag ofta trivs allra bäst. När jag inte skriver sneglar jag på jobb i Frankrike för jag har inget att förlora. Någon sade att man aldrig ångrar det man gjort, bara det man inte gjorde. Vi får se.
Ska börja läsa Den röda soffan av Michèle Lesbre om en stund. Vet redan nu att berättelsen om Anne som sätter sig på ett tåg för att leta upp sitt livs kärlek kommer påverka mig. Jag bara vet det redan nu.
Mitt liv är i perfekt harmoni för en bok om livet, resan, kärleken och den nödvändiga drömmen om en bättre tillvaro. Jag kommer säkert gråta, det kommer bli fint. Ibland behöver man det.

Pic: private

Omena hoteLs.

När vi spanade in julmarknader i Köpenhamn lovade jag att tipsa om ett bra hotell jag snubblat över.
Här kommer det. Omena hotels.
Det är en hotellkedja som satsar på prisvärda moderna rum som alltid ligger i centrum av stan. Att man kan hålla ner priserna beror på att du både bokar och checkar in online. Det finns alltså ingen traditionell reception. Säkerheten är dock hög, man får inte vistas i byggnaden om man inte bokat ett rum och en telefonreception är tillgänglig dygnet runt.
Samtliga hotell i kedjan läggs strategiskt i centrum nära butiker, matställen och kommunikationer. På så sätt kan hotellgästen lätt få den service hotellet inte har inbyggt. Du kommer och går som du själv vill, väljer vad du vill äta, och hur mycket du vill betala för det.
Det är ett hotell som är lite som ett hemma liksom.