.oh ring ring, why don't you give me calL

Vet ni en sak. Jag har visst telefonskräck.
Det är tydligen en riktig sak, en riktig fobi men det har inte jag haft koll på förrän nu.
Jag har mest tänkt att det är något fel på mig och att ingen någonsin skulle kunna förstå för det låter ju heltokigt.
Jag kämpar med det varje dag, annars skulle jag inte kunna ha ett jobb eller vänner, men den finns ändå där.
Läskigast är när telefonen ringer. Vem är det? Vad vill den personen? Är det någon som är arg? Eller ska säga något läskigt?
Jag tycker inte om att inte se personens ansikte, att inte kunna läsa av dem.
(Därför går pratande på Skype mycket bättre. Men inget slår förstås pratstunder eye to eye - de älskar jag.)
Det hela löser jag med att aldrig bära med mig min mobil. Den ligger i en väska ute i hallen och det är sällan jag ens hör den. Därför lämnar ofta personer som ringer ett meddelande.
Det är nästan worst case scenario.
Eftersom jag inte vet vad personen vill vågar jag inte lyssna av. Tänk om det är något dåligt/otäckt/hemskt på meddelandet?
Här har bristande teknik räddat mig då svararen havererat. Oftast kommer jag inte åt meddelandena när jag väl vågar mig på att lyssna av dem. Phjuuh!
Sms då? Helt ok. Jag är mycket bättre skriftligt och ett sms kräver inte ett direkt svar så jag hinner läsa av meningen med meddelandet och föreställa mig personens humör först, och sen reagera utifrån det.
Bäst är ändå en telefon utan batteri.
Men det tillåter jag mig inte. Skriv inte nu att mitt beteende är stört för det vet jag redan. Jag lovar er, I'm workin' on it. De här tokigheterna får inte vinna.
Men jag ville bara säga det. Att det är visst en riktig sak, en riktig skräck. Så jag är visst inte heltokig.
Och om du också tycker telefoner är läskiga så vet du det nu också.
Du är inte heller tokig.

Pic: here

.dAy 4

Om jag känner av vårt sockerlöfte?
Jadå, jag känner.
Tills för en stund sen gick jag som ett frågetecken och undrade varför jag gäspar, har ont i huvudet och känner mig allmänt kinkig.
Jag sov ju fint i natt och har inget direkt att deppa över.
Så kom jag på det.
Sockret. SOCKRET.
Herregud, vad har vi gett oss in på?

.A street that smelLs like London

Det finns en gata här som jag tycker mycket om. Den har ett kebabställe, en mataffär med en sned skylt som det står halal på; en affär där man kan köpa fontäner, statylejon och rosa lädersoffor; en affär med persiska mattor och ett hål i väggen som säljer telefonkort till hela världen. Varje gång jag går på den gatan är jag i London.
Den gatan luktar London. 

När jag går nerför den gatan är jag där, inte här, och minnena slår mig verkligen med kraft.
Lukter kan göra det. Lukter väcker minnen som inget annat sinne enligt mig.
Så ibland går jag upp- och nerför den gatan några gånger på raken. Nerför på ena trottaren och så korsar jag gatan och går uppför på andra trottoaren. Så håller jag på en liten stund, och bara njuter.
Mannen med halal-skylten har gett mig minst tre misstänksamma ögonkast som indikerar att han tror jag är lite tokig.

Pic: here

.tHis is how i'm spending my wednesdAy night

Åh, nu ska det höstmysas. Blev en rejäl portion träning idag och jag känner mig sådär skönt mörbultad. Ska därför strax dyka ner i soffan med myskläder, suraste satsumas och tyngsta numret från Plaza. Just lovely!

Pic: private

.My imaginary friend thinks you have a mental probLem

Pics

.the world's saddest littLe story (Hemingway's sexordsroman)

"For sale: baby shoes, never worn."

Hemingways sexordsroman, som han troligen skrev för att vinna ett vad, kan det bli sorgligare? Tänk att sex stycken ord kan göra så ont. 

Pic: here

.un Jardin en mediterranée par Hermès

Jag kan också tänka mig att dofta som en trädgård vid Medelhavet. Man kanske skulle önska sig en julklapp från Hermès i år...

Pic: here

.Val Rahmeh (en trädGård)

I Menton finns en magisk trädgård, Val Rahmeh.
Just där skulle jag vilja vara idag.
I färgglad tunika och söta sandaler skulle jag flanera & spatsera.
Spendera eftermiddagen på en stol och prata, och se solen strila in genom palmbladen.
Trädgården anlades i slutet av 1800-talet av en Lord Radcliffe, en f.d guvernör från Malta med en förkärlek till växtodling. Idag tillhör trädgården allmänheten och Frankrikes naturhistoriska museum.

Jardin botanique exotique Val-Rahmeh
Avenue Saint Jacques
06500, Menton Garavan, France

Pics: here, here

.Miss Sugar

Den här veckan handlar  helt om socker.
Eller avsaknaden därav.
Yes, det vankas avgiftning igen.
Tycker det blivit lite mycket av det goda och när fina Moa annonserade sin rehabplan hakade jag på.
Och har spenderat förmiddagen med att lura av mina väninnor samma löfte. (tillsammans är vi starka, eller nåt sånt)
Räknar kallt med huvudvärk, trötthet, humörsvängningar och abstinenssymptom, men i slutändan mår man alltid bättre.

Nu till tiotusenkronorsfrågan. Är ni med?

Pic: here

.nu ska jAg göra fRedag och kika på nya skor

Pic

.jag är nog inte dEt du drömmer om men jag Är det du ser

Hurra, äntligen är Melissa Horn tillbaka! Och hon sjunger fortfarande sådär vackert att det gör lite ont.

Klockan 13.17

Sitter i sängen och jobbar på en text och är lycklig. Regnet smattrar mot rutorna och jag älskar det ljudet. Till lunch har jag tingat en fet Ceasar's sallad - varje gång jag äter den känns det som jag är i Frankrike, eller på semester. Kort sagt, det är en sallad som alltid gör mig lycklig.

Har ni också en bra lill-lördag?

Pic

.a word tO the wise

Raka aldrig Sydamerika när ni är stressade.
Ni kan då råka hyvla snett och det gör jätteont. Dessutom är Sydamerika en väldigt känslig och blodfylld kroppsdel. Något jag upptäckte i morse.
Min dusch såg ut som slaget vid Waterloo där ett tag.

.liFe's too short to read bad books

Nej, nu ger jag upp på den där boken. Ledsen Rudberg men jag fixar det inte.
Jag tyckte det började glossigt lovande men dessa ändlösa beskrivningar av morgonrutiner, dieter och klädval. Jag somnar.
Jaja, jag visste att det var en deckare kryddad med chick lit men nu vet jag också att det inte är för mig.

Livet är för kort för att läsa klart böcker man inte tycker om.

Pic

.Size ME

Man börjar snyfta på lunchen när man läser sådana här finheter. Töntvarning säkert men sådan är jag.
Jag blir verkligen rörd när någon är så snäll mot sig själv. Antar att jag snyftar vidare av tanken på hur mycket tid jag slösat på onda ord & handlingar. Mot just mig själv.
Kalasgalet? Jovisst. Och alldeles förskräckligt tokvanligt.
Kan inte Isabellas föräldrar göra ett gästinlägg eller något och berätta hur de gjorde, hur de gav sin dotter en sådan trygg och stark inställning till sig själv. En sådan vacker självkänsla.
Hur gör man? .
Det är något jag skulle vilja ge en dotter om jag någonsin får en.

.Le Trenchcoat

Hurra för min nya trench! Fin eller hur?
Åh, om ni visste hur länge jag letat efter en klassisk trenchcoat, alltså vi pratar år, men när man är en tvärhand hög är det minst sagt svårt att hitta en som sitter bra. Ofta hänger jackor och kavajer nere vid anklarna på mig och axelsömmar återfinns någonstans runt mina armbågar.
Men nu, äntligen. Dessutom fyndad på 70% rea på JC. Klädlycka!

Älskar förresten kragen som kan bäras som vanligt men också knäppas så här skojigt om det är lite extra kyligt.

Pics: private

.tRy this at home

I helgen skördade jag min pappas trädgård på alla äpplen jag kunde finna och sen gick syster & jag loss i köket. Några krävande äppelmuffins och en långsam äppelkaka senare svängde vi ihop en enkel äppelpaj.
Som blev så tokigt god! Härligt knäckig med sirapen och havregrynen.
Testa hemma, säger jag bara.

4-5 äpplen
150g smör
2dl havregryn
2dl vetemjöl
2dl strösocker
1/2dl grädde, visp- eller mellan-
1/2dl sirap
1/2tsk bakpulver

Lägg de skalade och skivade äpplena i en ugnsfast form. Smält smöret i en kastrull och rör sedan ner övriga ingredienser. Bred blandningen över äpplena och grädda i 175° ca 25 min.

Pic: private

Oliv & Te

Lördagsgodiset införskaffades här. Ett litet stycke Medelhavet mitt i Småstaden. Jag älskar den här butiken!
Förutom chokladindränkta mandlar hittar man olivoljor från alla medelhavsländerna. Man kan både köpa fina flaskor och tappa oljan på fat själv. Vidare finns också balsamicos, kryddblandningar, havssalt, pesto, choklad, italienska mandelskorpor (magiskt gott!) och tapenader: allt som behövs egentligen för att göra magen lycklig.

Pics: private

.Vem dödade ayatolla Kanuni?

Jag har glömt att tipsa om den här spännande thrillern från Sekwa förlag. Författaren Naïri Nahapétian emigrerade till Frankrike efter den iranska revolutionen och nu är hon visst inte välkommen tillbaka efter att Vem dödade ayatolla Kanuni? kommit ut.

Hursom, i boken återvänder journalisten Narek till Iran för att rapportera från det kommande valet. Väl där hamnar Narek mitt i ett mord på en ayatolla specialiserad på att bekämpa regimmotståndare. Intrigen snurrar på med en icke-religiös f.d minister och en islamistisk feminist. (känn på den ekvationen hörrni!)
Det här är en spännande och intressant skildring av Iran idag. Bland annat har jag lärt mig att homosexualitet fördöms medan könsbyte accepteras och är vanligt för man anser inte att det strider mot Koranen. Bara en intressant parentes sådär.
Jag tycker dessutom att det är väldigt roligt att läsa en välskriven historia som utspelar sig någon annanstans än det typiska England eller USA.

Sätt upp den här boken på er lista över höstens läsning!

Pic

.so I can kiss you any time I want

Pics: here, here, here, here

.preview of Crazy Stupid Love

Nu slänger jag ned alvedonen och näsdukarna i handväskan och möter upp syster för film. Jag har fått biljetter till förhandsvisningen och det är ju mycket trevligt även om det största skälet till att jag lämnar sängen stavas Ryan Gosling. (om ni inte ska ut på galej ikväll tycka jag ni ska spana in den här med vår favoritkille)

Pic

.kulturnytt

Om man mixar olja och champagne får man konstnären Marianne Aulie. Norrbaggen i New York doppar sina målningar i skumpa för att se hur färgerna reagerar på alkoholen.
Jag har aldrig sett tavlorna live men dreglar inne på hennes sida. Clowner och madonnor i en härlig mix.

På senaste tiden har min längtan efter London vuxit och jag har tänkt stora ord som ödet, slutet på cirkeln, en sista utlandsvistelse och funderat. Nåja, om jag var därborta idag skulle jag stega iväg till National Portrait Gallery. Där hänger just nu 40 års Hollywoodhistoria. Marlene Dietrich, Marilyn Monroe och James Dean för att nämna några. Fy tusan vad skoj!
Utställningen pågår fram till 23 oktober.

Frida har läst en bok som även jag slukat. Bomull - en solkig historia är något som tamejsjutton alla borde läsa. All den billiga bomull vi konsumerar idag, både inom inredning och mode, har trots allt ett ganska dyrt pris - som betalas av naturen.
Spännande om industrin bakom fast fashion trenden där vi konsumerar plagg med en säsong, eller än värre en kväll. Tanken att man aldrig får bära samma klänning två gånger är minst sagt miljöfarlig.
Jag har blivit mer medveten om hur jag handlar. Det behöver inte betyda dyra kläder, jag försöker bara handla lite mer långsiktigt. Att shoppa loss på färger, snitt och former som jag fortfarande kommer tycka om tre år framåt.

Höst och förkylning

Sjukstuga pågår med följande: te, kakor, alvedon, tidningar och Denise Rudbergs elegant crime. (Över förväntan)
Mellan tupplurerna kikar jag på The Kennedys och ryser av hur ruskigt lik Katie Holmes är Jackie O.

Man kan ha det värre.

Pic

.i'm not onehundred percent todAy. more Like seventythree (maybE)

Dagens humör: so and so. Motiverad men hängig.
Dagens mående: gäspar lejonvrål. Hostar nätterna igenom så jag ligger minus på sömnkontot.
Dagens borde: åh det finns så många, för många. Tänk: dammsugning, köpa bläckpatroner, dammtorka, tvättid, handla, buskiga ögonbryn, slut på post it-lappar, försvunnen kalender, slut på favoritkrämen.... (fy f*n alltså)
Dagens frisyr: ponytail!
Dagens smink: kör au naturel.
Dagens klädsel: trasiga stuprör och min blåa collegetröja från Lund. Mysigt.
Dagens planer: göra det jag absolut måste, göra min vanliga promenix i höstrusket och sedan vila mitt hängiga själv. Helst framför någon bra dvd-box. (Tips?)
Dagens materiella vill ha: en höstjacka, en väska, ett nytt läppglans, en...nej för tusan, idag duger en skål med chokladglass fint.
Dagens fundering: rasismen, mångfalden, att samsas på en liten planet eller i det här fallet, London. Blev rörd & berörd av författaren Zadie Smiths krönika i The New Yorker från 10-årsdagen av 9/11.
Dagens beroende: cola light. Som vanligt.
Dagens tråkigaste: att känna sig hängig. Blanka förkylda ögon är djupt oattraktivt.
Dagens längtan: solsemester & äventyr. Som vanligt.
Dagens superlängtan: att lyckliga slut finns på riktigt. (och så önskar jag oss världsfred förstås)
Dagens tidning: tre träd med reklam i postlådan.
Dagens låt: Nina Simone – Sinnerman. Visst är den ruggigt bra?

 Pic: here

.from my fiLe

Min inspo-mapp svämmar över. Så mycket fint det finns!
Skrivbordet från ikea är en riktig godbit tycker jag.

Pics: here, here, here, here

.la notte insegue sempre il giorno

mitt hjärta tänker mest på den här. så fin att det gör lite ont.

Pics

100 år av stiL

Titta på den här dansvideon om Londons mode. Så himla fin!
(Märker ni förresten hur pojken dansar iväg några sekunder på 1940-talet? Då var han och kämpade i andra världskriget.)

.jag måste fRåga...

...om det här med ljusterapi.
Har ni prövat? Hur går det till? Hjälper det? Eller är det hokuspokus?

Pic

.We heart sunshine

Småstaden njuter av sensommarvärme. Folk krattar löv i t-shirt och uteserveringarna svämmar över.
Just det älskar jag med svenskar. Vi är så tacksamma, och tar aldrig solen för given.
Vi vänder ansiktena mot det gula och bränner av våra största leenden. Vi ler även mot varandra, som om solen smälter våra annars så reserverade fasader.
Vi vägrar gå in förrän solen går och lägger sig. För vi vet vad som kommer efter solen och de blå himlarna: regnet, mörkret, kylan. Därför kastar vi oss ut vid första bästa solstråle.

Jag älskar det med oss.

Pic: here

.ytLigheter att drömma om en fredAg (del 348)

Pics: here, here