Antibes är pittoreskt, lugnt och romantiskt. Om kvällen traskar kärleksparen genom de många trånga gränderna i jakt på kvällens restaurang. Det är dyrt men alltid gott.I hamnen ligger de fina båtarna vars ägare sällan syns. Personalen kommer istället iland på kvällen och beger sig ofta till La Gaffe, ett dansställe med liveband och gäster från hela världen. Alla möjliga språk klingar i öronen och stämningen är glad.
Här ligger marknaden där man köper färska endiver och Picassos museum där man tappar andan av den fina utsikten.
Här finns kommunhuset och kyrkan. Här finns chica butiker och damer med små krulliga pudlar.
Juan-les-Pins är modernt, pulserande och glatt. Om kvällen samlas vännerna för att dricka drinkar med paraplyer i och dansa bort natten på en av de många klubbarna.
På de många långa stränderna samsas barnfamiljer och stekare. Strandpromenaden är fylld av caféer som säljer glass och crêpes. Gästerna pratar högt och gestikulerar mycket. Skratt fyller luften.
Här umgås man på stranden, testar paragliding och kör vattenscooter. I bakgrunden dunkar musiken från klubbarna, i revbenen. De franska servitörerna ler som bara franska servitörer kan och undrar vad man gör senare ikväll.
Husen är höga med fräscha lägenheter som kostar förskräckligt mycket. Här finns casinot och konsertarenan som håller i den årliga jazzfestivalen.
De två små tvillingstäderna sitter ihop. Någon visade mig gatan där den exakta gränsen går men man behöver inte veta det. Man känner det. Man känner när man korsar över och byter stad. Två städer, så olika men så perfekta ihop. Det är få ställen som jag trivs så bra på som just här. Tilsammans utgör Antibes och Juan-les-Pins en idealisk plats som mer eller mindre har allt.
Väskan är packad och imorgon beger jag mig dit ner igen för tre veckors undervisande.
À bientôt!
Pics: private
