






För alla gånger...
jag går rätt in i en dörr framför en pojke jag tycker om
jag svär i kyrkan
jag börjar hicka när jag borde vara tyst
jag glömmer att jag är ute bland folk och sjunger högt till min ipod
jag får dåligt samvete när jag ätit en hel chokladkaka
jag snubblar i trappan
jag får toppbetyg i skolan men ändå tycker jag kunde gjort bättre
jag säger till mig själv att jag är världens finaste
jag skrattar så jag kiknar med mina tjejkompisar
jag sårar en vän på grund av min egen osäkerhet
toapapper fastnar i byxlinningen när jag är i skolan
jag gör slut med någon innan de får en chans att komma in
jag behandlar alla jag träffar med ödmjukhet
jag blir skitförbannad när jag förlorar i Alfapet
jag blir ocoolt nervös de ögonblick jag borde vara som coolast
jag möglar runt i min pyjamas hela dagen
jag väljer att aldrig trycka ner en annan tjej oavsett vad hon säger till mig
jag vill stanna i sängen och läsa skvallertidningar
spegeln visar en ledsen flicka som känner sig sådär
unpretty (videon innehåller starka scener)Allt det och så mycket mer är
jag. Här är det.
Det som är
kalasfint. Och det som är
skitfult. Och
ocoolt.
Om jag kunde prata med den sextonåring jag en gång var hade jag sagt att all skit jag varit med om och som nu utgör en permanent del av min själ inte är något att skämmas över trots allt.
Slappna av tjejen, skratta åt det och peppa dig själv som f-n även de dagar du inte tror på det.
Lita på att de flesta människor är snällare och coolare än vad du tror. Och de som inte är det, ja de behöver du aldrig tvinga dig själv att umgås med.
Den här gången... har jag packat upp alla mina resväskor och det står blommor på min fönsterbräda. Och jag planerar att hänga upp en tavla på väggen.
Och när någon vill bli min vän försöker jag vara helt ärlig. Fast det är jättesvårt.
Jag ska
ingenstans den här gången.
Och det är den läskigaste resan jag någonsin gjort.
Pics: We heart it, Le Love, Fffound